Absinthe, – den mest legendariska av alla drycker

Det går troligtvis inte att hitta en mer legendarisk historia än den som handlar om Absinthe.

De flesta människor har antagligen en rudimentär medvetenhet om att absint finns, men de flesta av dem vet bara en del sanna fakta om sprit eller alkohol och blott en bråkdel av dem har haft tillfälle att ha ett glas av denna mystiska dryck framför sig på bordet.

Således önskar jag med det här lilla inlägget introducera för er läsare lite fakta om denna legendariska spritdryck och titta tillbaka på dess lysande förflutna.

Det var i Couvet, Schweiz på 1790-talet som en så kallad allfungerande tonic som hade namnet absint först gjordes.

Mycket berusande och smaksatt med anis, sägs absint ha varit uppfinningen av Pierre Ordinaire, en läkare som kom från Frankrike.

Men lokalbefolkningen i byn kommer ihåg att åtskilliga år före Dr Ordinaire kom till platsen, var systrarna Henriod omtalade för att ha producera en medicinsk tonic som hade en rejäl likhet med absint.

Trots det var det Ordinaire, inte Henriod systrar, som sålde formeln för absint tonicen till Dubied-Pernod familjen, som därpå etablerade den första kommersiella verksamheten i Couvet, ett absint destilleri.

Under de årtionden som följde började absint att gå miste om sin framtoning som en läkemedelstonic och blev alltmer omtalad för sina psykologiska effekter – stimulerande visioner, fantasier samt för att skänka inspiration åt konstnärer.

Följaktligen legenden om den gröna fen kom på plats.

Ett faktum är att hon influerade så framgångsrika konstnärer och författare som Degas, Van Gogh, Picasso, Hemingway, Oscar Wilde och Mary Shelley att framställa målningar och böcker som har blivit klassiker i världens konst och litteratur.

När artonhundratalet började ta slut växte en lobby mot alkohol i allmänhet och mot absinthe i synnerhet.

Så kallade vetenskapliga experiment genomfördes för att förment bevisa att malörtens olja, en av de många ingredienserna i absint, var riskfull samt giftig, trots att enbart en liten mängd malört fanns i en absint butelj.

En annan händelse som ägde rum i början av nittonhundratalet hjälpte till att försegla ödet för den gröna fen.

En schweizisk man, Jean Lanfray, fick ett raserianfall och hade ihjäl hela sin familj.

Även om mannen hade en lång historia av att vara gravt alkoholiserad och missbrukare beskylldes morden på hans absintintag.

Ã…r 1912 blev absint olalgligt i flera europeiska länder samt USA.

Frankrike följde efter år 1915.

Antagligen därför att det var förbjuden frukt, har flera av de falska rykten och historier om farorna med absint fortsatt att leva vidare än idag, fastän nutida vetenskap har påvisat att malört inte är mer skadligt eller orsakar vansinne än någon annan okonstlad ingrediens som pepparmynta olja och vaniljextrakt.

Nu, i början av 2000-talet, tas förbuden så sakteliga bort.

I de flesta europeiska länder är absint totalt lagligt igen.

I USA (självklart) finns det än så länge lagar mot att tillverka och sälja den, trots att olika näringsverksamheter har hittat på möjligheter att undvika dessa förbud. Att dricka absint är inte längre ett brott.

För en amerikan, innebär det att det är acceptabelt att dricka absint, så länge du handlar det från en juridisk, icke-amerikanska källa som du kan hitta på webben.