Att falla offer för ID-kapning

Spyware

Idag är nätet det allra vanligaste forumet för ID-kapning, det är här som du löper i särklass högst risk att få din identitet stulen, bland annat genom vad som kallas Spyware. Spyware smyger in i ditt datorsystem på ett mycket finurligt vis, helt i tystnad, utan att du märker när det sker. När du surfar runt och anger saker som inloggningsuppgifter, lösenord och bankkontonummer med mera så registrerar Spyware dessa. Du märker kapningen först när ditt bakkonto tömts alternativt dina uppgifter har använts i forum som du inte ens visste fanns. Det är vanligt att brott begås i den stulna identitetens namn, som ogiltiga försäljningar på ställen såsom Blocket, Tradera alternativt eBay. ID-kapning är ett mycket allvarligt brott som ofta innebär svåra följder för offret.

I boken förekommer en lång och bra checklista. Boken finns tillgänglig att låna som e-bok på biblioteken samt kan inhandlas på allt-fraktfritt.se. Klicka på bilden av boken för mer information.
Mer tips: På denna sajten

För att skydda sig mot Spyware finns en massor skilda antivirusskydd och antispywareprogram att installera – med enormt olika kvalitet, pris samt effektivitet förstås.

E-mail/Phishing

Flera fall av ID-kapning online sker genom att personer “frivilligt” lämnar ut sin personliga upplysning till tveksamma källor – i likhet med vad som skedde via telefon under 60- och 70-talen, det görs med full tillit och god tro. De mest uppenbara försöken skrattar man mest åt nu för tiden – t ex “Nigeriabreven” där du meddelas att en avlägsen anhörig i Nigeria har dött och testamenterat hela sin rikedom till just DIG och att du endast är ett steg från att erhålla samtliga dessa miljoner dollar. Nigeriabreven kallas så därför att denna variant av bedrägeri startade där, men nuförtiden så kan denna typ av förslag komma varifrån som helst.

Allt eftersom medvetenheten har ökat och människor har blivit mer försiktiga med att lämna ut känsliga uppgifter så har metoderna finslipats – enormt få skulle idag skicka sina bankuppgifter till en “Nigeriansk släktings ombud” eller dylikt.

Idag sker de flesta “frivilliga” ID-kapningarna genom så kallad “phishing” där kaparna skapar headers som ser identiska ut som kända företags, t ex Paypal, Swedbank eller Skatteverket, och e-mailar krav/önskemål på omedelbart svar, inloggning eller annan aktivitet via en länk i det aktuella e-mailet. Vanligtvis hotas man med konsekvenser såsom nedstängning av kontot ifall e-mailet ignoreras. När man följer länken i e-mailet så ombeds man att ange sina personliga uppgifter, som därefter används av ID-kaparna för olika ändamål.

Chattrumsbedrägeri

I öppna chattkanaler kontaktas man ibland av bedragare som ofta föreslår gynnsamma investeringar. Ibland kan det handla om romantik, andra gånger rena pengar – vanligtvis baseras det på ens chattprofil. Genom djupgående samtal i chatten får bedragaren offrets förtroende varpå personlig upplysning delas ut.

Dejtingsajter

Få är så sårbara som folk i jakt på kärlek. Folk som ansluter sig till dejtingforum med en vilja om att hitta en partner är ofta lätta offer för bedragare. Man får sakta men säkert annorlunda, allt mer avancerade förfrågningar om saker som t ex pengar till en flygbiljett, eller så får man höra man snyfthistorier om hur bedragaren blivit bestulen eller felaktigt anhållen för något brott. I alla fall är målet att offret ger ut sitt bankkontonummer eller kreditkortsinformation. En person som målat upp en bild av den perfekta partnern är vanligtvis, tyvärr, ett enkelt offer.

Falsk e-handel

Organiserade ID-kapare skapar ofta falska e-shoppar där varor och tjänster säljs för extremt låga priser. För att handla måste man ange sin personliga information samt kreditkortsuppgifter eller Paypalsuppgifter,som i sin tur därnäst stjäls av bedragarna bakom sajten. Någon vara alternativt tjänst finns självfallet inte, men det kan ta veckor innan man inser sitt misstag.

Så lätt får man tag på dina uppgifter

En del uppgifter om dig lämnar du själv ut, genom diverse sajter samt forum som finns öppna för samtliga och envar att ta del av. Vanligtvis finns det säkerhetsåtgärder där dina personliga uppgifter bara finns tillgängliga för dem som du ger medgivande. Det finns dock även ett flertal upplysningssajter där långt fler uppgifter om dig finns listade än du möjligen själv är medveten om, ta t ex en titt på ratsit.se, upplysning.se, allabolag.se (för företag) samt eniro.se, m.fl. Man ska, av uppenbara skäl, försöka hålla utlämning av privata uppgifter om en själv till ett absolut minimum.