Lite fakta kring lavar

Lavar är symbiotiska föreningar mellan en svamp – oftast en sporsäcksvamp – samt en alg, eller i vissa fall en cyanobakterie (även kallad blågrön alg). Svampens åtagande är att bistå med struktur, skydd och att suga upp vatten. Algen eller cyanobakterien bidrar med sin fotosyntes och därmed med energi.

Det är i huvudsak svampen som utgör laven samt bestämmer hur den växer och ser ut. Laven innefattar överbark samt underbark vilket i stort bara är svampvävnad. Däremellan finns dels alglager och dels porös vävnad som kallas märg och som utgörs av svamphyfer. Från underbarken utgår utskott som tillåter laven att fästa vid underlaget.

Lavar finns överallt på jorden, från öken till kalfjäll men trivs bättre i torra och ljusa miljöer (trots att det finns arter som lever strax under vattenytan). Den generella färgen är gråaktig med markant omväxling. De förökar sig både sexuellt och asexuellt. Många lavar tycker om att expandera på till exempel sten. Dessa lavar avger ämnen som sakta bryter ner stenen och frigör mineraler som laven kan tillgodogöra sig. Vill man slippa att lavar fördärvar och förfular takpannor kan man motverka med Tvärstopp alternativt avdöda aktuellt angrepp med Fulstopp.

Svampen som bygger upp stomme för laven utgörs i majoriteten lavar av sporsäcksvampar. Gruppen sporsäcksvamp är mycket omfattande och utgör närmare en tredjedel av samtliga svampar. Sporsäcksvampar bildar sporer i så kallade sporsäckar vilka de därpå utsöndrar så att de kan föröka sig. Olika typer av mögel, så som borstmögel och penselmögel. Alla sporsäckssvampar är dock inte av ondo, t.e.x. jästsvampen är ju oerhört uppskattad!

Eftersom lavar ibland liknar olika mossor kan det stundvis vara komplicerat att separera de tu. Ifall man misstänker att det växer mossa till följd av väta i ens trädgård alternativt annat så ska man fundera lite extra innan man plockar fram mossa gti eller annan mossbekämpning. Man kan behandla gräsmattan för en struntsumma med Fulstopp så elimineras både mossa, lavar, antraknos och alla gräsmattans svampsjukdommar och virus.

En del egenskaper är typiska för lavar men inte för mossor. Lavar har inte stam, blad samt rot. De kan klara sig totalt utan vatten och torkar då ihop och hamnar i dvala. Mossor å andra sidan är oftast gröna till färgen, har både oftast stam och blad och äger rottrådar (även om de inte har faktisk rot). De växer även helst där det är fuktigt. Det är således troligare att det rör sig om mossväxt, alternativt mögel, i en fuktig källare än om lavar!

Lavar är generellt sett känsliga för luftföroreningar, dock i väldigt växlande omfattning. Anledningen till varför luftföroreningar är så hotfulla för lavar är för att de inte har rotsystem och måste ta all sin näring från den direkta omgivningen, vilken innefattar luften. Föroreningar orsakar skador på lavens algdel. Detta leder i en del fall till att algen använder mer av produkten från fotosyntesen för att reparera sig själv istället för att ge den till svampdelen. Denna obalans i energigivande och -tagande medför ofta lavens död. Mer tips här

Eftersom mögel och mossa gärna ses som skadeväxter har lavar flera användningsområden. Ett flertal lavar producerar ämnen som funkar som primitiva antibiotikum alternativt ämnen som kan användas åt färgning av bland annat garn (växtfärgning). Beroende på vilken lav får man olika färger – rött, orange, brun… listan kan göras längre. Inte nog med det så har lavar speciellt i svåra tider ätits. Lavar innehåller riklig mängd kolhydrater (upp till 90%) och en del protein. På Island används islandslav i sallader även idag, men man kan också använda laven i brödbakning.

Lavar kan alltså vara riktigt nyttigt!