Luktsanering – vad det innebär samt hur man går tillväga

För att bli av med odörer som är elakartade kan man använda sig av en procedur som kallas luktsanering. Det finns annorlunda metoder att gå tillväga vid sanering, beroende på luktstyrkan och framför allt källan. Det första som man ska tänka på är givetvis att ta bort källan till den dåliga lukten. Men trots att man så gjort kan vissa odörer dröja sig kvar i väggar och möbler. För att komma tillrätta med detta, som annars kan bli ett obehagligt besvär, finns det diverse metoder. Alla sätt har sina för- och nackdelar.

Luktsanering med hjälp av ozon är en vanlig procedur. Ozon är en instabil gas bestående av tre syreatomer vilket vanligtvis återfinns högt upp i atmosfären där det skyddar mot ultravioletta strålar. Ozon är dock hälsovådligt och man ska därför inte uppehålla sig i trånga utrymmen då sanering sker med hjälp av ozon. Eftersom ozon är en instabil molekyl krävs det att ozonet bildas på plats, av ett så kallat ozonaggregat. Ozonsanering fungerar bra mot både illa lukt och för att sanera mögel. De assisterar även då man vill fösa undan exempelvis möss som härbärgerar i väggar och dylikt.

En annan procedur för luktsanering är via en pryl som kallas fotokatalysator. Det är en apparatur med en UV-lampa vilken aktiverar en katalysator, t ex aluminiumdioxid, eller det ännu mer effektiva titandioxid. Det uppstår då hydroxylradikaler som är väldigt reaktiva. Inom någon sekund efter bildandet har de oxiderat med hjälp av någon annan partikel. På så vis slår man sönder molekylerna som medför den dåliga lukten. Denna procedur är den nyaste och hittills effektivaste. För att göra fotokatalysatorn än mer effektiv kan man använda sig av en UV-lampa som åstadkommer en liten mängd ozon också. På så vis får man en dubbel effekt.

Om man använder enbart fotokatalysator som luftsanering kan man vistas i miljön under tiden saneringen pågår, vilket i somliga situationer kan vara nödvändigt, till skillnad mot metoden med ozonaggregat.

Ytterligare en metod för luktsanering är så kallad fogger-metod. Denna procedur används dessutom som saneringsmetod mot mögel samt parasiter. Foggning går ut på att man har en sorts rökmaskin vilken hettar upp det ämne man väljer att använda – det varierar givetvis beroende på vad för problem man har -, t ex en blandning vilken består av livsmedelsgodkänd propylenglykol som används vid just luktsanering. Glykolen kommer att omvandlas till alkohol vilken i sin tur dunstar bort. Foggerapparaten värmer upp glykolen till gas och fördelar den så att partiklarna inte blir större än 5 mikrometer. Detta för med sig att saneringsvätskan kan komma in på annars otillgängliga platser.

Om det inte är tillräckligt kan man stryka på saneringsvätska alternativt Fulstopp. Dessa vätskor har för uppgift att eliminera mögel samt svartmögel (en mögeltyp som visar sig som svarta pricka på trä), men även mossa, lavar etc. Saneringsvätskor renar dock inte luften från mögelsporer och andra hälsofarliga partiklar. Vätskorna appliceras med fördel på porösare ytor där lukten har trängt in djupt, i t ex trä samt betong. Saneringsvätska kan användas separat men man erhåller snarare bäst effekt om det används som komplement till en annan metod.

Eftersom saneringsvätskor ofta är både hälsovådliga samt miljöfarliga – Fulstopp i brukslösning är lätt biologiskt nedbrytbar fastän den funkar så bra – bör man dock i så stor omfattning som möjligt överväga de övriga metoderna när man har att göra med luktsanering.