Dikväveoxid nyttjas i patroner till gräddsifon

Dikväveoxid är en mixning av kväve och oxygen. Ett annat nickname för dikväveoxid som flera säkert känner till, är lustgas och det är inte en brännbar gas.

Gräddpatroner med dikväveoxid (lustgas) till gräddvisp

Dikväveoxid eller luftgas upptäcktes under år 1773, av en man vid namnet Joseph Priestly. Han upptäckte också syrgasen året innan.

Dikväveoxid har ett mycket stort användningsområde, som bland andra i vården där den används som ett smärtstillande medel. Men numera används den också i så kallad gräddsifoner som man kan hitta i annorlunda kök och bagerier. Dikväveoxid i patroner används som ett drivmedel som blandar grädden i en behållare till gräddsifonen.

En gräddsifon

Gräddsifonen är i grund och botten, en pratisk alster som används för att fixa vispad grädde till diverse, såsom semlor och i kokkonst. Det är flertal olika produkter som kan används för att vispa grädden som man behöver, bland annat är en handvisp alternativt elvisp, men de får aldrig det resultat som kommer ifrån en gräddsifon.

En gräddsifon kan snabbt få din grädde att bliva lätt, men den kan även förvara din nyvispade grädde i sin burk som är sluten. Man ska aldrig mer gå igenom att den grädde man just vispat med t. ex. en elvisp i en bunke, blir vattnig och torr.

Gräddsifoner består av en sifon, handtag och lustgaspatroner. För att använda en gräddsifon när du vill vispa grädde, lägger man först in grädden i sifonen, själva behållaren. Därefter skruvar du på en utav dina patroner till gräddsifon. När det är monterat klart är det bara att trycka på handtaget på sifonen för att starta vispa grädden. Nu är grädden att anlända ut ur burk blandat med lustgasen som får den att bli luftig absolut som grädde ska vara.

Grädden är nu vispad och kan läggas på t. ex. en gräddtårta eller i en fastlagsbulle. Grädde kan användas i annorlunda areor, såsom i kaffe och varm choklad koppar, men också i kokkonst samt bakning. Grädden används mestadels som en perfekt garnering på pajer.

Det är även flertal som inkluderar grädde i sin GI födoämnen recept. Grädde är en smaksättare som passar perfekt i det mesta, som bland annat i olika såser som t. ex. i en Champinjonsås.

Grädde

Grädde kommer ifrån komjölk. Det är en vattenemulsion av fett som tas ifrån mjölken. Det flesta utav grädden som man får ifrån mjölken homogeniserar så att den ej ska skikta sig. Detta innefattar enbart grädde som innehar en fetthalt under 40 %. Men skulle den vara över 40 % ska den ej homogeniseras. Att den inte behöver homogeniseras beror på att grädden även kallad vispgrädde innehar stora fettdroppar som har kapaciteten att anknyta luft till en stark skum, när man blandar grädden. Detta kan man göra med t. ex. en elvisp alternativt med en gräddsifon och en patron som innehåller dikväveoxid.

Det är flera sorters grädde, med annorlunda fetthalts nivåer. Den vanligaste grädden har en fetthalt på 40 %, men det finns även de som har lägre. Bland annat är t. ex. mellangrädde med en fetthalt på 27 % allmän.

Vispa din grädde perfekt med en gräddsifon samt dess patroner som har dikväveoxid.